Åter en söndagsmatch och åter solsken, något man inte varit bortskämd med under vårens alla matcher. Kungsängens IF (KIF) är ju en gammal beprövad motståndare genom åren och för kalenderbitarna var det just mot KIF som det vände säsongen 2008, vilket gav upphov till vissa förhoppningar inför dagens match, nu när Viggan inlett säsongen med tre raka förluster och längtade efter en förändring.

Då, säsongen 2008 hade Viggan inlett med åtta raka förluster, och inte nog med det, man hade dessutom avslutat säsongen 2007 med sju raka förluster, och inför den nionde omgången 2008 skulle man möta just KIF. Matchen slutade 0-0 och efter det gick det bara uppför för Viggan, både den säsongen och de följande åren, vilket ju kan bli föremål för spekulationer om hur resten av säsongen i år kommer att utvecklas sig.

Viggan hade under de tre inledande matcherna ställt upp enligt doktrinen 3-5-2 och dragit det kortaste strået i dessa matcher, vilket nödvändigtvis inte behöver bero på just denna uppställning, snarare då kanske att man mött några av de lag som förväntas tillhöra toppen av tabellen när det hela är över i höst. Ingen verkade ha hört om ”Full fart framåt och Håll tätt bakåt”, vilket renderat en målskillnad på 3-10, något som nu måste justeras.

Mot den bakgrunden hittade staben anteckningar om en annan variant, 4-4-2, som tillämpats även av de gamla grekerna. Fyra backar på en rad och då var dessutom Jonte Vestman avstängd i kommande två matcher och Simon Andersson som väntar svar på magnetröntgen. Men det finns resurser i ladorna: Man radade upp Benjamin Sohl, Aggebo, Christian Andric och Tom Dahlin. Dessa skulle då bilda den berömda Maginotlinjen framför den reslige Papis Diouf.

Mittcirkelns okrönte konung Erik Wallin skulle idag få sällskap av den sedan länge efterlängtade Hjalmar Thorgerzon, som lidit sig igenom oceaner av tid med sina insufficienta ljumskar. Vidare återfanns Milos Målis Marinkovic och Jeremiah Nilsson. Men efter endast sex minuter fick Jeremiah bita i Kungsängens konstgräs och ersattes då av Kelnoh Marrah som kom att göra en helgjuten insats. På topp placerades Vispen Hollingworth och nyförvärvet Leart Arapi.

Spelet kan börja! KIF:arna, som verkade hemmastadda på planen, tog snabbt initiativet när det gällde bollinnehav men fastnade ofta på de spanska ryttarna framför Maginotlinjen. Minuten efter Jeremiahs skada får Viggan till ett bra anfall som avslutas med ett skott över och utanför, men ändå ett skott mot kortsidan. Klockan går och inget lag lyckas koppla något skamgrepp, utan det ser ut som en noll-nollmatch redan från början. Förmodligen för att bägge lagen var i desperat poäng vilket dolde skönspelet väl.

I den 17:e är Leart framme och oroar KIF-försvaret, men bollen går upp i stratosfären. Men det kändes ändå som lite som en doft av mål. KIF:arna vill inte vara sämre, utan får iväg några lösa kinapuffar som Papis inte ens behövde anstränga sig för att ta. Enligt uppgift lär Papis endast ha behövt göra en riktig räddning trots ett flertal bollkontakter. Det känns i luften redan nu att det här kommer att sluta 0-0.

Viggan får en hörna i 27:e minuten och i den 35:e får KIF sin första egentliga kontakt med Papis och hans mål. Det sker efter en hörna då ett mindre hårt skott utifrån tar i överliggaren. Tre minuter senare är det dags för Leart ”Il Bisonte” att traggla sig igenom en del av hemmaförsvaret innan han avlossar stora kanonen, men skottet tar i solarplexus på Simon Gudmunsson i målet.

Viggan får till två hörnor på slutet, men inte heller i denna match blir det någon utdelning på dessa, varför ärendet nu hänskjutes till Institutet för Intensifiering av Fasta Situationer. Nu börjar nämligen antalet lagda hörnor anta sådana antal att något måste göras. Till sist blåser domaren av matchen och han kunde redan nu ha skrivit in 0-0 i sin rapport, men spelet måste ha sin gång som vi alla vet.

Det här blir nu den fjärde matchen i rad som Coach Augar bjuder på något speciellt elixir från Gallien, ty de röda gästspelarna hinner knappt ut på konstgräset förrän man noterar att deras adrenalinnivå befinner sig i ett betydligt högre läge innan de tidigare lämnade planen. Redan i den 47:e minuten kan Milos Målis ta sig fram på vänsterkanten och göra några gubbar utmed kortlinjen innan han skickar in bollen framför mål.

Med endast någon dryg meter från mål, lyckas en skock KIF:are med en KIF-back liggandes på rygg i centrum, med konststycket att undvika att skjuta bollen i det egna nättaket och få bollen över målet, vilket var en bedrift i sig. Detta tilldrog sig i den 50:e minuten. Den påföljande hörnan var dock lika dålig som målchansen nyss hade varit fet. Alltför många fasta situationer sparkades bort i onödan denna dag.

Efter denna inledande kvart bedarrade Viggans adrenalinattack men då hade Emmanuel också hunnit med att nicka på Simon Gudmunssons skor i målet, och det från mycket nära håll. Lite mer åt höger eller vänster hade förändrat resultatet. KIF:arna, som nästan var i lika stort behov av poäng som Viggan, gör nu allt för att försöka ta kommandot och skaffar sig flera hörnor på raken under en handfull minuter.

Viggans nya försvarssystem verkar helt openetrerbart, trots ideliga försök från hemmalaget att visa på det motsatta. Det var extra roligt att se Hjalle göra sin första 90-minutare på nästan en hel säsong och det utan syrgas och dessutom på ett mycket övertygande sätt. Papis i målet gjorde bakåt också en helgjuten insats utan att behöva kröka rygg. Allt togs som plockpotatis vilket skapade lugn hos alla som höll på Viggan.

Benjamin Sohl gjorde skäl för namnet denna dag och sken som sitt efternamn, när han exempelvis i den 72:a skickar in bollen i slottet, vilket tvingar försvararna att göra hörna, men även den var resultatlös. Nu gäller intensivutbildning av hörn- och frisparksläggare fram tills på lördag. Mot Falu BS måste varenda gratischans utnyttjas till 100 procent. De sista 10 minuterna innebar sedan en stor press från KIF:s sida.

På KIF:ens hemsida står att läsa: ”Kungsängens tränare Albin Hermansson ställde upp med offensiva 4-3-3, medan gästernas Martin Augar körde ett klassiskt 4-4-2-upplägg. I bägge fallen med starka mittfält som dessutom mötte sina motståndare ”högt” och försvårade ordnat spel framåt.” Med tanke på resultatet får försvar och mittfält särskilt ta åt sig mest av äran i en match där många gjorde mycket väl ifrån sig.

KIF:ens hemsida avslöjar även att man infört QR-test på spelarna: ”Vi testade att låta åskådarna rösta om Bäste spelare i respektive lag med hjälp av QR-koder. Publiken utsåg Leart Arapi till bäste man i Viggan, medan Asokolo Simba blev bäst i Kifen. Får vi dessutom, utom tävlan, lägga till starka insatser från Anton Kreuger och från de bägge målvakterna!”

Folkets röst väger alltid tungt i sådana här sammanhang och det är ju alltid svårt att utse någon före en annan, när alla gör sin plikt och lite till. Viggans interna QR-test upptar ett flertal spelare som aspirerar på titelns Matchens Viking, men där ett antal icke officiellt ackumulerade nomineringar pekar ut Benjamin Sohl denna gång. Men ingen skall vara glömd en dag som denna, en dag som vi hoppas komma bli en vändpunkt liksom 2008.

/Gula Örnen

Laguppställning
Pap Diouf
Jeremiah Nilson (6)
Benjamin Sohl
Christian Andric
Erik Wallin
Lucas Hollingworth (46)
Leart Arapi
Hjalmar Torgerzon
Tom Dahlin (62)
Marcus Aggebo, K
Milos Marinkovic
Kelnoh Marrah, ers (6)
Beppe Almering, ers
Alex Åman, ers
Lucca Goldsmith Rito, ers (62)
Figaro Fylking, ers (D)
Emmanuel Igboeri, ers (46)
Anthony Ferrara (MV), ers

Målgörare
-

Gula kort
-

Röda kort
-

Domare
Elias Ekström, HD
Gabriel Afram Chamun, AD1
Agaton Kopparberg, AD2

Matchens VIKing
Benjamin Sohl

Publik
122

Väder
+9, sol, blåsigt

Kalendern 2026