Lördagen den 28 mars var det så äntligen dags för seriepremiär, även om den nu skulle äga rum borta mot Skiljebo SK i Västerås. Av de sex gånger lagen tidigare mötts i division 2, hade Viggan dragit det längsta strået fem gånger i dessa möten, och även om Viggans odds i år har ökat, så kändes det ändå ganska tryckt att kunna luta sig mot statistiken i detta fall. Men det viskades om att Skiljebo varit ute med håven under vintern och fiskat upp en hel del välbärgat material, med erfarenhet från betydligt högre nivåer.

Nu skulle det också tyvärr visa sig att denna statistikvägg var av absolut tunnaste papper och sålunda helt olämplig att luta sig emot. Matchen var klart sevärd emellanåt, men där Skiljebo satte sig i förarsätet under en stor del av första halvlek, särskilt sedan man fått hål på Viggans försvar efter en halvtimmes spel, vilket just då kändes lite snopet. Bollinnehavet låg på 51% i SSKs favör mot Viggans 49% under den första halvleken.

SSK kunde dessutom uppvisa ett betydligt aggressivare anfallsspel, med nio noterade skott mot noll i Viggans kolumn. Passningseffektiviteten var dock inte lika överlägsen utan stannade vid 189 mot 187 i Viggans favör. I dagens match representerades Viggan av Anthony Ferrara i målet och han fick onekligen sina fiskar ordentligt varma i den 18:e minuten, då han tvingades till något som närmast får betecknas som en TV-räddning.

Fyra minuter senare tvingas den inte överdrivet långe Anthony till en lyckosam strax-under-ribban-räddning och i bägge fallen ledde dessa till hörnor. Men Viggan då? Jorå, i den 24 hinner Milos Marinkovic nästan före målvakten i en löpduell men annars var det lite tunnsått framåt. SSK är nu inne i en bra period och skapar en ny hörna i den 25:e minuten. Viggan får samtidigt också svårare och svårare att ta sig igenom SSKs taggtrådsförsvar på mitten.

Börjar kännas lite svettigt trots det kylslagna regnet och i den 29:e får hemmalaget också en dubbelhörna men utan resultat. Viggan får emellertid till ett bra läge i den 31:a minuten och precis som man börjar få upp mungiporna, hör man hur det börjar gnissla i ridådraperiet. SSK får en frispark i sekvensen efteråt, sedan Jonathan Vestman medelst en väl utdelad hockeytackling erhåller ett gult kort.

Avståndet till målet känns dock så pass långt att ingen anade vad som komma skulle. Frisparken slås och med lite flyt kan Leo Flytström knoppa in 1-0 till hemmalaget, vilket trots allt kom lite plötsligt trots diverse ofördelaktig statistik. Klockan, om det nu hade funnits någon på Hamre IP 5, skulle då ha visat på att detta hände i den 33:e minuten. Hemmalaget hade fått vittring och lyckas generera två hörnor till i den 37:e och 39:e minuten innan det hela lugnade ner sig och alla kunde gå in och ta en paus.

Coach Augar i Vigganbåset hade tydligen bjudit på något specialelixir i pausen, snarlikt det Asterix & Co brukar inta, för när den röda mattan rullades ut i den andra halvleken, hade Viggan inte bara fått tag i ratten utan man lyckades också placera de svart-gulrandiga bålgetingarna i baksätet långa stunder. Även om Västeråsarna skapade ett bra läge i den 47:e så var det de röda som sedan tog över.

Emmanuel får på en riktigt saftig rökare efter fyra minuter och det var nog tur att målvakten hade skyddskåpa på huvudet, annars hade nog luften gått ur honom både här och där. Bollen rikoschetterades dock ut på planen igen. Två minuter senare är den rågblonde Benji på väg att skära in från högerkanten och med en kirurgiskt lagd precisionspassning fick an se den resultera i två på varandra följande hörnor.

Viggan skapar fler bra lägen och de allra flesta anar att en utjämning är nära förestående. Men vad händer då? Jorå, då uppenbarade sig västgötaklimaxen i den 61:a minuten, när de gul- svartrandiga bålgetingarna slår in 2-0, vilket fick många gäster att se ut som öppna fiollådor. Det målet fick nog luften att pysa ut lite både här och där medan hemmalaget gladde sig ordentligt.

Även om Viggan inte gett upp hoppet, utan trycker på för fulla muggar, så blir det ingen utdelning denna dag. Om statistik kunde tala hade det i vissa fall kunnat bli till Viggans fördel. Eller vad sägs om ett bollinnehav på 56%, 180 passningar mot 130, men det är ju skotten och målen som räknas och där vann ju onekligen Västeråsarna, 8-7 i skott och 3-0 i mål under den andra halvleken.

Som representant från Viggbyholm och därmed också förväntas ha viss kännedom om de egna spelarnas fysiska faciliteter, uppstod en viss osäkerhet när man vid varje Viggananfall hörde hur hemmalagets målvakt, ömsom på svenska ömsom på engelska, varna sina egna utespelare om de framrusande rödingarna: ”Han är högerfotad” ”han är högerfotad”.

Dessa instruktioner gavs högt och tydligt varje gång Viggan passerade mittlinjen. Direkt efter matchen gjordes därför en okulärbesiktning av de egna spelarna, varvid framkom att alla även hade en vänsterfot till ledarnas stora lättnad. 2-0 i en bortapremiär kan man faktiskt överleva, om man nu inte är särskilt depressivt lagd. Men en annalkande tidsomställning under söndagsdygnet hade uppenbarligen påverkat gästspelarna, som trodde att matchen i och med den kommande framflyttningen av tiden, skulle vara slut när stora visaren visade på 90 minuter.

Men ack vad man bedrog sig. Visaren, om det funnits en, hade precis passerat 90 minuters-strecket med en minut, när representanterna från Västerås slår till och gör 3-0. Det som hände nu och skulle hända igen tre minuter senare är så pass pinsamt för det gästande laget, att det inte kommer att diarieföras i några som helst handlingar för framtiden. Den här dagen vill nog inte någon berätta om för sina barn, att deras pappa var med under de tre sista minuterna av matchen.

Det fanns dock ljusglimtar under matchen skall erkännas, även om ingen direkt nådde upp till normal nivå och då kanske särskilt på kollektiv nivå. Viggan fick sig nu lära sig på det mest smärtsamma sätt att en opera, oavsett om den spelas på Hamre IP 5 eller vid Gustav Adolfs torg, aldrig är över förrän den feta damen rullas in och sjunger slutarian. Martin Augar, Viggans huvudtränare, har efter debaclet på Hamre IP 5 sammanfattat sina tankar så här:

”Det är klart att det är en tung förlust resultatmässigt och vi är inte nöjda med prestationen över 90 minuter. Jag tycker att vi har perioder där vi gör saker bra, framför allt i vårt mod med boll i vissa skeden men överlag är vi inte tillräckligt konsekventa i det vi vill göra. Det som är mindre bra är att vi blir för sårbara i vissa moment både i vårt försvarsspel och i våra beslut med boll. Vi ger bort lite för enkla mål och får inte riktigt träff i helheten vilket straffar oss på den här nivån.”

”Det vi tar med oss är att vi behöver vara mer noggranna i detaljerna och våga hålla fast vid vårt sätt att spela, men göra det med högre kvalitet och bättre balans. Det finns mycket att utveckla, men också saker att bygga vidare på. Jag tycker inte att det finns någon enskild spelare att lyfta den här gången. Det här är en match där vi som lag inte når upp till vår nivå och det är helheten vi behöver jobba med. Vi tar lärdomar tillsammans och fokuserar på att rätta till det inför nästa match.”

På fredag den 3 april, långfredagen, möter Viggan nu Enskede IK på Vikingavallen kl 13.00. Välkomna då!

/Gula Örnen

Laguppställning
Anthony Ferrara (D)
Jonathan Vestman
Benjamin Sohl (73)
Christian Andric (D) (77)
Kelnoh Marrah (D)
Erik Wallin
Alex Åman (77)
Marcus Aggebo, K
Lucca Goldsmith Rito (D) (61)
Milos Marinkovic (61)
Emmanuel Igboeri (D)
Simon Andersson, ers (73)
Beppe Almering, ers (61)
Lucas Hollingworth, ers (61)
Tom Dahlin, ers (77)
Otto Levin, ers (77)
Karl Day (D) (MV), ers

Målgörare
-

Gula kort
Jonathan Vestman (32)

Röda kort
-

Domare
Christoffer Lindberg, HD
Husni Faisal Abdirahman, AD1
Navid Ghyanbarzadeh, AD2

Matchens VIKing
Ingen

Publik
147

Väder
+7, regn o mulet

Kalendern 2026