En dryg tretimmarsresa upp till Dalarna, där gästerna välkomnades med omväxlande snöväder, känns väl kanske inte som en drömresa så här års, särskilt som värdarna var utsedda till att bli potentiella aspiranter till seriesegern. Men hoppet är det sista som överger en, brukade Kermit säkert säga, och så var nog också den allmänna inställningen i bussen upp till Kopparvallen denna lördagseftermiddag, där matchen skulle gå av stapeln så sent som 16.00.

Viggan har nu på sina fem första matcher mött fyra av de lag som förmodas vara med i slutstriden om seriesegern i höst: Skiljebo (0-4), Enskede (1-2), Sunnersta (2-4) och nu Falu BS (0-5), utgången i matcherna har alltså inte varit direkt munter, vare sig poängmässigt eller målmässigt. Tyvärr har Viggan läckt som ett såll baktill och har släppt in inte mindre än 15 mål på sina fem matcher…och bara gjort tre. Det är svårt att dra sig till minnes när något liknande hände senast.

Tabellen har nu delats in i tre kategorier, en övre, en mellan och en bottenregion, där Viggan just nu tvingas dela rum med Helges IF, IFK Lidingö och Kungsängen nere i kölsvinet. Just nu är varje ynka poäng lika mycket värd som det dagliga kilopriset på guldbörsen. Trots de mindre upplyftande resultaten i ryggsäcken, levde ändå hoppet hela vägen upp till Kopparvallen. Falun börjar dock ambitiöst och efter en intensiv öppning från dalmasarna under de inledande 10 minuterna så ebbade dock det osmotiska trycket successivt ut.

I den 9:e minuten kan detta utnyttjas genom att Viggans Leart Arapi lägger av en riktig rökare från högerkanten, som målvakten dock lyckas ta med viss ansträngning. Falun får till en hörna i den 16:e men Viggan har nu kommit över den inledande Falupressen och Christian Andric kan lufta ett av sina ben i den 22:a, i ett ganska bra läge, men får se bollen försvinna bort mot Mångsbodarna. Just nu upplever nog de flesta, åtminstone bussresenärerna, att det här lutar mot ett kryssresultat.

I den 26:e minuten får dalkarlarna till en hörna som biter sig fast i det Viggbyholmska försvarsområdet. Likt en magnet fastnar bollen och det ser nästan ut att vara omöjligt att få den ur magnetfältet. Det skjuts, det blockas, det rensas, men bolluslingen går inte att bli av med. I ett sista försök, förmodligen det tredje, lyckas masarna hitta en lucka bland alla de 21 ben som befann sig samtidigt inne i Viggans straffområde. Pling! 1-0 rasslade det till på resultattavlan.

Lite snopet tyckte nog bussresenärerna, efter att själva ha uppvisat ett ganska bra spel överlag, särskilt då det inte fanns några uttalade målchanser att tala om från något håll egentligen. En av dagens smartaste passningar svarade Kelnoh för, då han i den 32:a minuten passar bollen i djupled fram till Leart, som läst den förres tankar. På grund av stark vind var dock bollen något snabbare än Leart, varför den passerade förbi stolpen och ut över kortlinjen någon nanosekund innan Leart hann få tag i bollen.

Med fem minuter kvar till paus får Viggan till en halvchans, men avslutar halvleken med ett destruktivt bakåtspel, som inte direkt var främjande för elitfotbollens utveckling, men dessbättre utan några konsekvenser resultatmässigt. De mörkblå var onödigt skickliga på att rulla boll och att hitta rätt adressater med därför avsedda passningar. Det skulle senare visa sig att man dessutom hade lagt beslag på bollen under 62% av tiden, men då skall gudarna veta att det var inklusive den andra halvleken.

Vi haffar lagkapten Aggebo för att försöka få reda på vad som hände under den första halvleken: ”Man kan väl konstatera att motvinden håller i sig för Viggbyholm och att vinden långt ifrån har vänt. Vi behöver ställa in seglet för att försöka komma ur den negativa trenden. Idag börjar vi matchen helt okej och ligger lite lägre och kompakta för att bibehålla en stark defensiv samt ett stabilt lag över hela planen”.

Aggebo ruskar svetten ur den absorberande och kerubiska frisyren, medan han sammanfattar: ”Matchen ser ut som en klassisk 0-0 match över en längre period. Tyvärr får Falun in ett 1-0 efter en tilltrasslad situation och vi får inte bort bollen efter tre rensningsförsök. Bollen landar på en bortre yttermittfältare som spelar in bollen framför mål och 1-0 är ett faktum. Vi spelar av första halvlek och går in i omklädningsrummet med 0-1 i baken men ett sug efter att lägga oss lite högre och leta kvittering”.

Rent empiriskt har vi lärt oss att precis efter att Viggan approcherat planen efter halvtidsvilan, brukar man få något adrenalinskt i blicken, vilket ofta försatt motståndaren i ett lätt chockartat tillstånd. De som visste om detta kände att de visste mer än motståndarna när domaren blåste till spel igen. Men de som inte råkat ut för en Västgötaklimax tidigare fick nu smaka på det. Knappt var bollen satt i rullning förrän det ringde i klocktornet på Stora Kopparbergs kyrka. Det kom plötsligt sa flickan och vi andra höll med. 0-2.

Vi vänder oss åter till lagkapten Aggebo: ”Det går inte mindre än 5 minuter in i andra halvlek efter att de skjuter ett långskott som touchar en spelare av oss och de utökar till 2-0. Besvikelsen blir stor och laget faller ihop som ett korthus. Drömmen om en kvittering resulterade i en uppgivenhet som speglade resultatet. Efter 2-0 spelade vi inte som ett lag och vi ger upp. Det är inte svårt att vinna mot ett lag där vinnarinstinkten har försvunnit samt bristande kvalitet”.

Man riktigt hörde hur luften lämnade alveolerna på de röda spelarna. Man kan faktiskt drista sig till att jämföra med ljudet från Suckarnas bro (Ponte dei Sospiri) i Venedig. Kvävehalten i Falun med omnejd steg med 78% strax efter målet, vilket dock ej verkade påverka masarna negativt. Nu släppte hämningarna hos dalkarlarna och nu gick man för att göra falukorv av hela Vigganelvan såg det ut som. Ett synnerligen onödigt 3-0 kom sedan som på posten i den 62:a minuten, efter att Faluborna skapat tvenne hörnor i den 55:e och 58:e minuten.

Viggans första egentliga försök kommer i den 64:e, då Tom Dahlin försöker passa fram men det hela rinner ut i sanden. Istället trycker Falun in 4-0 på en hörna och nu har uppgivenheten fått ett ansikte och vi talar inte om bara öppna fiollådor här. Ännu ett skott från de röda noteras i den 71:a minuten, men det blockas som det mesta av de rödas ambitioner denna halvlek. Man hoppas nu innerligt att resultattavlan har sina begränsningar, då det i den 74:e minuten hörs hur alla kyrkklockor kring Siljan börjar ringa.

Jodå, det är Falu BS som just gjort 5-0 och det efter ett pinsamt oorganiserat försök att försöka få bort bollen från den röda försvarsregionen. Under denna halvlek var det ytterst svårt att hitta ljusglimtar i tunneln, oftast var det Dalpilen som kom farande istället. Det var inte många skott som registrerades hos Viggan denna dag, men Milos Marinkovic fick ett streck i registret i den 76:e, men målvakten tar och han lär knappast ha behövt duscha denna dag.

Leart, som tidigare antecknats för en rackarrökare, luftar åter skorna i den 80:e minuten och så pass mycket att det renderar en hörna. Matchen avslutas sedan med två Faluhörnor och det här måste nog tas till arkiven som Viggans i särklass blodfattigaste halvlek i modern tid. Ingen, vare sig individuellt eller kollektivt, kan ha känt sig särskilt nöjd under den långa bussresan hem på lördagskvällen. Nu åkte säkert knätofsarna och vadmalsbyxorna fram på kvällen i Falun och i Falukuriren stod att läsa:

”Vi visar en stabilitet över en hel match, vilket vi bara visat bitvis i inledningen på serien. Vi är konsekventa i vårt sätt att försöka skapa chanser vilket ger oss en stabil 5–0-seger. Trots kraftig motvind har vi kontroll på matchen redan från start och har med oss 1–0 i paus. I andra tar vi över helt och kan vinna mycket övertygande och komfortabelt med flera vackra mål, kommenterade Falu BS:s huvudtränare Niklas Forslund”.

Enligt vårt hightech-kontor lär masarna skickat 414 passningar som gått hem, medan gästerna noterades för blygsamma 285, och det är klart att om bollen hamnar i rätta händer fler gånger än hos motståndaren, så avtecknas det till sist även i slutresultatet, vilket det onekligen gjorde den här gången. Nu är det bara att bryta ihop, lyfta upp hakorna och ta nya tag mot våra gamla antagonister från Raukön i Östersjön nästa lördag.

/Gula Örnen

Laguppställning
Pap Diouf
Benjamin Sohl
Christian Andric (75)
Kelnoh Marrah
Erik Wallin
Alex Åman
Leart Arapi
Marcus Aggebo, K
Milos Marinkovic (78)
Otto Levin (61)
Emmanuel Igboeri (61)
Beppe Almering, ers (75)
Lucas Hollingworth, ers (61)
Tom Dahlin, ers (61)
Lucca Goldsmith Rito, ers (78)
Anthony Ferrara (MV), ers

Målgörare
-

Gula kort
Alex Åman (90+3)

Röda kort
-

Domare
Rasmus Ekberg, HD
Josefin Aronsson, AD1
Tim Mårtensson, AD2

Matchens VIKing
Ingen

Publik
173

Väder
+9, blåsigt, vxl molnighet

Kalendern 2026